Läser i dagens Aftonblad (9/2) hur en kommun kan agera för att bli av med en besvärlig anhörig. Det handlar om en 87 årig kvinna. Kvinnan bor på ett serviceboende och har hemtjänst. Hennes son satte upp webkameror i lägenheten för att kunna ha kontakt med mamman. Sonen har synpunkter på hemtjäntens insatser och kritiserar boendets ledning.
Chefen för boendet amäler till överförmyndarkontoret om behov av förvaltarrer för kvinnan. Orsaken anger chefen att kvinnan måste skyddas mot sin son och att sonen uppträtt hotfullt mot hemtjänstpersonalen. Kvinnan omyndigförklarades.
När tingsrätten ville ha husläkarens åsikt om sonen blev svaret från läkaren att sonen månat om mammans situation. Trors detta beslutar tingsrätten om tillfälligt förvaltarskap.
En utsedd förvaltare plockar ner kamerorna.
Kvinnan och sonen överklagar tingsrättens beslut till hovrätten för Nedre Norrland. Hovrätten upphäver tingsrättens besklut och ger kvinnan och sonen rätt.
Hovrättenger ger bakläxa åt alla instanser - hemtjänsten, socialtjänsten, överförmyndarnämnden och tingsrätten.
Men trots detta så anser sig inte kommunen eller Rådmanne i tingsrätten att de gjort något fel. Känns attityden igen?
Ingen har gjort fel.
Den här affären är enligt Aftonbladet inte unikt.
Är det vedrkligen så att kommuner kan hur lättvindligt som helst få en försvarslös person omyndigförklarad. Detta för att slippa synpunkter från anhöriga. Vad händer med en person som kan tänka själv och har synpunter på hemtjänsren eller boendet? Kan det sluta med att man blir omyndigförklarad.?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar