torsdag 9 februari 2012

Besvärliga anhöriga

Läser i dagens Aftonblad (9/2) hur en kommun kan agera för att bli av med en besvärlig anhörig. Det handlar om en 87 årig kvinna. Kvinnan bor på ett serviceboende och har hemtjänst. Hennes son satte upp webkameror i lägenheten för att kunna ha kontakt med mamman. Sonen har synpunkter på hemtjäntens insatser och kritiserar boendets ledning.

Chefen för boendet amäler till överförmyndarkontoret om behov av förvaltarrer för kvinnan. Orsaken anger chefen att kvinnan måste skyddas mot sin son och att sonen uppträtt hotfullt  mot hemtjänstpersonalen. Kvinnan omyndigförklarades.

När tingsrätten ville ha husläkarens åsikt om sonen blev svaret  från läkaren att sonen månat om mammans situation. Trors detta beslutar tingsrätten om tillfälligt förvaltarskap.
En utsedd förvaltare plockar ner kamerorna.

Kvinnan och sonen överklagar tingsrättens beslut till hovrätten för Nedre Norrland. Hovrätten upphäver tingsrättens besklut och ger kvinnan och sonen rätt.
Hovrättenger ger bakläxa åt alla instanser - hemtjänsten, socialtjänsten, överförmyndarnämnden och tingsrätten.

Men trots detta så anser sig  inte kommunen eller Rådmanne i tingsrätten  att de gjort något fel. Känns attityden igen?
Ingen har gjort fel.

Den här affären är enligt Aftonbladet inte unikt.

Är det vedrkligen så att kommuner kan  hur lättvindligt som helst få en försvarslös person omyndigförklarad. Detta för att slippa synpunkter från anhöriga. Vad händer med en person som kan tänka själv och har synpunter på hemtjänsren eller boendet?  Kan det sluta med att man blir omyndigförklarad.?

tisdag 7 februari 2012

Pensioner - Pensioner

Just nu pågår det en massa diskussioner om pensionerna.

Pensionsmyndighetens senaste prognos visar att bromsen kostar pensionärerna 45 000 kronor. Siffran är en genomsnittlig beräkning, men ger en vink om vilka storheter det handlar om.

Prognosen visar att bromsen kan slå till igen ganska snart. Den kommer att påverka pensionerna negativt under åren 2014, 2015 och 2016 enligt prognosen. Under sjuårsperioden 2010 - 2016 är det  bara två år som inte påverkas av bromsen. Men politikerna verkar inte förstå problematiken. PRO har tillsammans med de andra pensionärsorganisationerna påtalat problemen för politikerna. Men tyvärr dom varken ser eller hör.

Det som däremot verkar intressera politikerna är hur mycket som pensionsåldern skall höjas. Det senaste inslaget är statsministerns idé är att höja pensionsåldern till 75 år.
 
Vi som är pensionärer idag kanske inte ska oroa oss för sådana förslag. Vad vi däremot ser är hur pensionerna urholkas hela tiden.
 
Det finns enligt mitt sätt att se det hela två problem: Ett kortsiktigt och ett långsiktigt problem.
Det kortsiktiga: Hur dagens pensionärer skall få ut sina pensioner som det var tänkt i enlighet med det "nya" pensionssytemet?  När "bromsen" i efterhand infördes sades det att den kommer aldrig att slå till.
Nu vet vi att den har slagit till och att den sannolikt enligt Pensionmyndigheten kommer att slå till igen. Pensionerna skulle följa löneutvecklingen i samhället enligt ursprungstanken i systemet. Men så har det inte blivit. Lönerna ökar och pensionerna minskar.
 
Det osannilika har blivit sannolikt.
 
Det långsiktiga problemet: Pensionsystemet har för låg finansiering. Pensionsavgifterna täcker inte utgifterna. AP fonderna som skall vara en buffert har förlorat sin roll. Detta p.g-a att de spekulerat bort miljarder och tycks fortsätta att göra så. Rersultatet är att framtidens pensionärer får lägre och lägre pension i förhållande till sin lön. Därav kommer alla diskussioner om höjd pensionsålder.
 
Jag tycker att det vore bättre att diskutera hur man får ett arbetsliv, där fler orkar arbeta fram till 65 års dagen. Det handlar om arbetsmiljkö och arbetsförhållanden. Vad hjälper det att höja pensionsåldern när vi har ett arbetsliv som slår ut arbetstagarna, inte bara dem med tunga kroppsarbeten utan även de med tjänstemannajobb.  
 
Vilken arbetsgivare anställer idag en 50 åring eller en äldre? De är nog lätträknade vare sig det handlar om  privata företag eller offentlig sektor.